Hon känner press att soc och mamman vill att hon ska börja vara ensam med mamma på umgängena. Det vill hon inte, då går hon inte dit säger hon. Jag vet inte hur länge soc är beredda att betala för att umgängesstödet som är med varje gång nu. Men jag hoppas att det får ta tid. Umgängena går fint nu. Låt det vara fint en tid innan nya förändringar🙏

Hon är också orolig för att jag ska resa bort. Hon ska bo med maken ett tag. Det är hon inte glad för. Tycker det är mysigt vara där nån natt då och då, men sen vill hon hem. Nu är hon hänvisad dit i flera veckor. Utan mig. Hon är tryggast med mig och mår bäst med mig. Jag har ordning och reda, tydliga regler. Hos maken är mer flexibelt vilket gör henne orolig och krävande, vet inte var gränserna går och behöver testa. Det gör henne trött.

Även jag har en oro, men som jag inte kan yppa för henne. Vi har ännu inte fått något beslut från migrationsverket. Bra eller dåligt?