Samtidigt så märker vi ofta en stark själviskhet och ett "roffa-åt-sig-beteende" hos henne. En tendens att vara ganska otacksam faktiskt. Även en inställning att "den eller den kommer bara att ge mig nåt dåligt, de behöver inte komma", vid kalas eller jul. Inget jag sett hos nåt av mina andra barn.

Ganska ofta ser jag, att istället för att vara glad för fina saker så blir hon sur och tjatig, vill ha mer, vill ha bättre. Jämför sig med de få andra som fått mer eller har annat. Kan vara nedlåtande inför saker hon får. Det här beteendet har hon främst mot maken och han är den som skämmer bort henne mest, ger henne dyra fina saker och skjutsar och hämtar hit och dit. 

Jag är striktare, hon får det hon behöver och mer därtill, men ofta säger jag nej, du får önska i julklapp eller födelsedagspresent. Får spara själv av månadspengen. Får åka buss till och från skolan, då bussen går precis utanför och hon ska tvärtom håll än mig. Mig vågar hon inte köra med som med maken. Ändå märker jag ofta försök att manipulera.

Det här är ju förstås ett ganska osympatiskt drag hos henne. Jag river i, säger ifrån, hon ska förstå att alla har inte det hon har, får det hon får. Jag vill att hon ska förstå hur bra hon har det. Förstå värdet av pengar, värdet av gåvor även om det inte är exakt det hon tänkt eller önskat. Även glädjen att själv ge, se att andra blir glada, oavsett om det är en teckning eller nåt som kostar mycket pengar. 

Det här är en viktig del av uppfostran, jag vill att hon ska bli en sympatisk och fin vuxen. En vuxen med stort hjärta som känner glädje i det som är viktigt i livet, inte bara det materiella. 

Såklart är hon ljuvligt underbar. Såklart har hon ett stort hjärta. Såklart älskar jag henne. Men jag vill med detta inlägg även säga att det också är en kamp ibland. Ett jobb, att bygga upp den här ungen till en fin människa! Det är inte som med mina andra barn och med Lill, de har det med sig från början, vet inget annat än våra grundvärderingar och beteenden.

Stora ❤️ har annat i bagaget. Jag vet inte fullt ut allt. Men jag märker ju, att hon har ett beteende som är inlärt, som skapats av behov och värderingar någon annanstans, av någon annan. Beteenden och ageranden som där och då varit framgångsrika strategier. Men de är inte så vackra här och nu. 

Har ni märkt detta hos era placerade barn? 

God fortsättning till er alla mina läsare. Hoppas att ni har sköna dagar och härlig familjetid❤️